16/7 Ornö Triatlon & Camp Ornö

Camp Ornö 2011 visade sig bli det ultimata ”Torp of Pleasure”, ett livsnjutarläger i skärgården! OBS! Alla som har bilder eller filmklipp eller något att tillägga i följande rapport uppmanas härmed att lägga in detta i artikeln (alt. länka i en kommentar)!!!

Fredag
Emil, Oskar, Pär, Daniel och Anna tog sig ut med båten från stan, väl framme på Ornö möttes vi upp av pappa Karlin som skjutsade oss till base camp. Emil som hade med egen cykel passade på att träna och få lite mjölksyra i benen. Efter att ha avnjutit Agnetas goda svampsoppa gav vi oss av på en lugn skogsjogg i skymningen vid halv elvasnåret och ett bad i det ”friska” havsvattnet efteråt.

Snygg

Lördag: Ornö Triatlon/Centrum inofficiella Triatlon-KM
Lördagen inleddes med en sovmorgon och en rostbrödsfrukost med gröt till. Därefter dök Kajsa och Lisen upp och vi tog del av öns kulturliv genom att åka till ett konstvernissage där Agneta ställde ut sin keramik tillsammans med annan konst av konstnärsgruppen Havsbandet.

På eftermiddagen var det så dags för den stora tävlingen – Ornö Triatlon. Oskar kände av halsen och fick agera coach tillsammans med Pär. Trots deras stabila ledarinsatser kunde vi deltagare inte hålla nervositeten borta. Kajsa och Lisen slöt upp innan start, och snart stod vi 35 startande där på stranden med fruktan i blicken. Emil gick ut stenhårt och låg riktigt bra till, ända tills han väggade (mitt ute i vattnet) och fick ta det lugnt för att inte sjunka till botten – bokstavligen talat. Plötsligt låg Anna ”Räven” främst av Centrums triatleter! Jag som trodde jag behärskade simning okej tyckte att det var ruskigt jobbigt! Räven behöll sin ledning ända tills bytet till cykel, då hon tappade minst 20 placeringar enligt åskådaren Kalle Karlin.
Under cykelmomentet började det regna. Damcykeln gick tungt i uppförsbackarna men utför var det inga problem – en hygglig toppfart på 47 km/h i backarna. Att jag låg först i klubben trodde jag absolut inte, men det blev jag varse när Emil hojtade att han skulle cykla om mig på höger sida under det knepiga gruspartiet efter någon kilometer. Jag hängde på bra med min stabila stålhingst, ända tills asfalten tog vid, då försvann Emil snabbt i fjärran. Två damer fick lite problem under cykelmomentet: Räven cyklade vilse i en korsning och råkade komma tillbaka till målet och diskvalificerades därför (men sprang runt ändå). Kajsas racercykel fick punktering på gruset men hon kunde rulla vidare till mål med begränsad hastighet.
Löpningen passade oss orienterare bra – större delen av banan gick på små knixiga stigar. De hala och blöta berghällar gjorde det svårt att få grepp, ol-skor med metalldubb var klart en fördel.

Ornö Triatlon går inte att jämföra med Ironman. Grus-cykelpartiet och terränglöpningen i kombination med den korta distansen gjorde att man inte kunde hålla igen på krafterna utan tvingades ligga på max hela loppet! Mycket jobbigare än man kan tro (och förmodligen sju resor värre än Ironman) men helt klart ett perfekt sätt för oss nybörjare att testa på Triatlon.

Efter priscermonin där Emil vann en medalj och en Ornö Triatlon-mugg och vi övriga fick Simborgarmärket 2011 ägnade herrarna sig åt lite styrketräning i form av kölhalning (lyfta båt och sätta i köl). Belöningen blev herrbastun och dopp i havet.

Resultat Inofficiellt KM Triatlon 2011

Herrar:
1.   Emil (tvåa i juniorklassen!)
2.   Daniel

Damer:
1.   Kajsa
2.   Lisen
DNF  Anna

På kvällen kom Mattias H till ön och vi gav oss själva träningsledigt. Vi grillade grönsaker, quorn, lax, köttberg – allt med en härligt rökig BBQ-sås till. Samtidigt tog damlandslaget VM-brons i fotboll. Vi njöt av lugnet i baslägret och livet kunde nog inte bli mycket bättre.

Söndagen
Lägrets sista dag inleddes med en frukost i solen på klipporna med utsikt över havet. Sen slöt Jakob & Karin med familj upp, samt Peter och Mattias Ågren. Solen gassade när vi sprang ut på Oskars orienteringsbana. Det var riktigt fint i skogen och blåbären frestade under vissa partier till en temposänkning. Lisen och Kajsa fick lite tekniktips av ordföranden, därefter hängav sig de tre helt åt en ”blåbärstemposänkning” under resten av passet. Efter ett bad och en simtur till en liten ö avslutade vi lägret med att festa på rester. Stekt gröt och kantareller med rökig BBQ-sås har nog aldrig smakat godare. Men ännu godare var Tallhages blåbärspaj efteråt!
Oskar hade en överraskning till oss som skulle ta båten in till stan: en skogsvandring med ornitologiska (skrattmås som försökte jaga iväg en havsörn) och kulturhistoriska inslag. Vi lärde oss skillnad mellan kalhygge och mörkgrönt på kartan, samt carwashteknik hur man mentalt hanterar diverse insektsbett:

Väl framme vid båten väntade kall öl, kall läsk och kall glass. Därefter körde vi ett långt livsnjutarpass på båten genom skärgården ända in till stan.

Stort tack till arrangören Oskar för denna trevliga helg, och många tack till Theodor och Agneta för gästvänligheten och sällskap!