Resereportage: VM i Rogaining

Spring så mycket du vill och plocka så många kontroller du orkar under 24 timmar i stökig terräng. Så går Rogaining till i korthet och det är tokroligt förstås. En lyckad form av poängorientering i lag tycker vi.

Thufvan och Pete gjorde sitt första VM i Rogaining 13/14 september i Karula National park i Estland. Mycket våt mark och skog tät som en luskam gjorde att det blev enormt skoj och spännande. Idén föddes efter deltagande i Stockholms Rogaining (6 timmar) i november 2007 vilken anordnas av OK Ravinen. 24 timmars VM måste man ju bara vara med på tänkte vi, och anmälde oss.

Färden till Estland gjordes bäst med färja och vi valde att bo i bilen, delvis för att det kändes något varmare och torrare än i tält. Det var pirrigt som alltid innan start. Läsning av Kalle anka och frossande i chips kändes som bästa uppladdning och lugnade nerverna något kvällen innan. Hur länge skulle kroppen hålla? Ska vi ta med lampor och batterier direkt eller ta en tur förbi Hash house och hämta utrustning innan mörkret?

Under inresan till startområdet hade vi sett träsk och skog som fick oss att darra av skräck. Hur många energikakor, mackor och plåster ska man packa med? Många funderingar innan kartorna äntligen delades ut två timmar innan start. Totalt startade 339 lag med 748 deltagare och det krävs minst två deltagare i varje lag. Deltagarna kom från hela världen och då sporten har sitt ursprung från Australien så var det relativt många därifrån och även Nya Zealand.

Deltagarna kastade sig över kartorna och såg ut att räkna och dra streck under livliga diskussioner. Peter och Thufvan kastade sig in i bakluckan på bilen för att undvika kyla och se om vi inte hade mer chips? Kartan är i skala 1:40000 och 50x55cm vilket var helt omöjligt att vänja sig vid. Vi räknade optimistiskt att en sväng sydväst för att täcka in de flesta kontrollerna där skulle ta cirka 6 timmar, vilket senare visade sig skulle ta mer än dubbla tiden. Efter att ha lämnat in vår överoptimistiska plan till tävlingsledningen så var det skönt att invänta start och få komma iväg.

Kontrolltagningen är trots allt relativt lätt och det kändes fint de första timmarna. Vi avvek visserligen från vår plan tidigt då vi blev sugna på en kontroll med högsta poäng, nio, och dessutom erbjöd ett träsk på någon kilometer. Det blev nästan lite för mycket träskklättrande och stockbalansering men vi kom fram och vidare med gott humör. Thufvan hade endast en svagare lampa med under vår första valda lov, och Petes lampa slocknade strax före två på natten i skogen. Vi fick haka på några starka Estländare vilket räddade oss ut på vägen. De hade en kille med i laget som hade fått hög feber vilket gjorde att vi kunde hålla deras tempo. Väl ute på vägen såg det ut att vara när tillbaka till start där vi kunde hämta nya lampor och batterier. I verkligheten var det över 10 km och tog oss ca 1.5 timme att komma tillbaka. Thufvans muskelfästen började bli slitna och det började bli smärtsamt att gå. Efter att ha ätit lite och bytt utrustning tog gav vi oss ut på en runda till på drygt en timme och 2 kontroller. Efter det tyckte vi att vi gjort en bra VM premiär och stämplade ut efter 18:34:50. Det räckte till en 200:a placering vilket får anses vara ok för två st. i alla avseenden Rogainarnybörjare.

Efter VM unnade vi oss 2 dagar i Pärnu som är känt för sina SPA hotell. Vi bakades in i lera och knådades ordentligt. 90m Shindou massage fick musklerna att längta tillbaka ut i skogen. Nästa VM är 2010 och då ska våra kroppar hålla för 24 timmars orientering. Vi längtar redan men på vägen dit har vi också Stockholm Rogaining (6 timmar) nu i november och EM i Finland 2009.

> Fler bilder på Centrums flickr