Närvarotoppen: Vinter 2017/18

Den här vintern kändes verkligen som att den aldrig skulle ta slut. Faktum är att jag i skrivande stund känner mig osäker på om den ens gjort det? Men den måste helt enkelt vara till ända, eftersom det mest entydiga vårtecknet av dem alla har givit sig tillkänna: resultatet av Vintertoppen har rasslat in!

För icke invigda och/eller kalenderbitare kan jag förtydliga: Vintertoppen är listan på de 10 mest frekvent närvarande personerna på evenemang listade i klubbens kalender mellan Ultralång-KM och vårens första tävling i Stockholmsdistriktet. Värt att notera är att vi endast bedömer den kvantitativa aspekten av närvaro – mindfulness i skogen ger inga pluspoäng.

Vintertoppen 2017/18
1. Mattias Robertson (3)
2. Örjan Ahnoff (3)
3. Oskar Hermansson (1)
4. Sara Jonasson (2)
5. Linnea Börjars (7)
6. Peder Pedersson (ny!)
7. Kristoffer Edshage (ny!)
8. Linus Rispling (ny!)
9. Moa Kjellstrand (3)
Jonas Kjäll (9)
Björn Bängtsson (ny!)
Per-Anders Lindgren (ny!)

(Siffran inom parentes anger placering i förra säsongstoppen).

Linus (plats 8), jag hörde att du slutat jobbet, ska jag tolka det som mer tid över för Centrum?
– Ja, jag byter jobb och avslutar det nuvarande med att ta ut de sista semesterdagarna, självklart med sikte på att ägna mina nu lediga dagar åt att gå på centrumträningarna för att avancera ytterligare på närvarotoppen…!

Väl prioriterat! Men det stannar inte där. Linus verkar mena allvar. Engagemanget går inte att dölja.

– Den tid jag inte centrumtränar under ledigheten lägger jag på att vila upp mig efter och inför träningarna, vilket förefaller helt nödvändigt under denna period med backträning i både Lill-Jansskogens egen fruktade mördarbacke Maskinbacken och i Hammarbybackens råa klimat, där den dramatiska lutningen och den ännu kvarliggande snön får en att riktigt längta till intervaller på platta Kärrtorps IP…

När jag ber den i sammanhanget ständiga favoriten Sara (plats 4) om en kommentar kring att hon halkat ner ett par placeringar sen hösttoppen, är hon först hemlighetsfull.

– Jag har väl gjort en Mattias. [Ågren; väggat efter en alltför övertänd period, reds. anm.]

Nja, jag vet ju att du tränat Crossfit hela vintern, det har inget med saken att göra..?
– Se det som en protest. Jag vann förra året utan så mycket som en segerintervju på hemsidan. Tycker klubben att jag tränar FÖR mycket…?

Det låter jag vara osagt, men det gläder mig att det verkar ligga så mycket prestige i Närvarotoppen.

Oskar H (plats 3), du blev ju uppmärksammad för din starka debut i höstas, och utfäste då ett nyårslöfte om att klå både Sara och Mattias i årstoppen, hur tycker du det går?

– Allt går helt enligt plan än så länge. Jag gick ut ganska hårt i början av året för att få upp farten och eventuellt spräcka klungan tidigt. Det bildades en trio som har fått en hyfsad lucka och jag har fallit tillbaka lite för att kunna bevaka.

Wow, det låter genomtänkt! Vilka ser du som dina farligaste konkurrenter?

– Med tanke på hur året har utvecklats, så är det så klart Örjan och Mattias R. Men även Sara ligger och lurar strax bakom, med dunkla ambitioner…

Slutligen vill jag förstås ha en kommentar från ledaren, Mattias R.

– Mina närvaropoäng har hittills varit min främsta styrka som orienterare. Men jag känner att mer är på väg nu. Resultaten av träningen kommer, vilket år som helst.

Detta får man kalla ett pannben som heter duga! Har du några svagheter, Mattias?

– Sommaren är generellt min svagaste säsong, eftersom jag är i Dalarna då och missar en del närvarotillfällen. Å andra sidan kan jag då göra lite andra saker, som att sitta på verandan och titta ut över Siljan…

Se där, ett fönster öppnas för konkurrenterna! Tack samtliga medlemmar för ert deltagande, och må bäste hen ro hem vårtoppen!